Rullklickerträning

Då är det bara att sätta igång! Utrustad med 4 slangbitar, en stor bytta med korvbitar, en klicker och en stor portion tålamod så satte jag mej i fåtöljen. Slangbitarna på golvet, 4 stycken för att hon ska ha lättare att lyckas men vad gör hundskrället? Jo, hon skäller i flera minuter uppfodrande på mej. Men va faen , hon har ju markering, varför traggla med det här?? Men så ser jag framför mej hur hon artigt lägger öronen bakåt och ber om tillstånd att komma intill figuranten. Mej går det kanske bra att skälla på ilsket men hon gör det knappast på en främmande person. Så det blev att ignorera, titta bort och hoppas att hon skulle ge upp nångång. Till slut blev hon allt för frustrerad och gick en lov över golvet och duttade till en slang. Klick , godis och duktig tjej!!Ny dutt efter en stund och sedan allt oftare. Till slut tog hon slangen i munnen och kom till mej, massor av beröm förutom klick och korv. Snabbt hämtade hon de 4 bitarna på golvet och la i mitt knä!! På mindre än 20 minuter fattade hon galoppen! Det är fantastiskt med klicker, nu gäller det bara att få det att funka i figurantarbetet också. Vi ska fortsätta med slangträning varje kväll, längre o längre bort från mej o sedan ute och sedan med att någon håller i rullen! Skulle vara kul att få till det innan påsklägret!

Första träningen!!

Anna-Karin och Liam, riesen

Stefan och Viggo, golden


June och Tova, bouvier

Joanne och Kiara, samojed!

Idag har vi haft vår första riktiga träning, dvs sen vi klarade provet ! Vi är alla på olika nivå från de som har markeringarna klara, till de som gör sina första vindmarkeringar.

Vi höll till på en firmas uppläggningsplats med många olika svårigheter och gömmor både högt och lågt! Svårast idag var nog när det helt plötsligt travar fram två ungrävar mitt framför nosen på den hund som just då jobbade. Som tur var var det ett "gammalt" ekipage och hon jagade bara iväg rävarna och fortsatte sedan att jobba. Vi andra höll andan och tackade vår lyckliga stjärna att det inte var vår tur just då! Jaktinstinkten sitter djupt på våra hundar!

Arwen fick vindmarkera och sedan släppte jag henne när hon visade riktning. Hon är mycket tydlig i markeringarna och letade glatt upp figuranterna, jobbar bra och ger sig inte förrän hon hittar. Det verkar i alla fall att hennes "sök o figurantavdressyr" är glömt! Himla tur att hon har den motor hon har. Sedan provade vi för första gången med lösrulle och det fattade hon inte alls. Hon vill ju ha godis av figuranten, inte nån tråkig slangbit! Blev inte så förvånad men nu blir det hårdträning här hemma. Ska köra in henne på rullen med klicker, det tror jag blir kanon för henne, märktes direkt att hon blev låg när man försökte kräva något av henne i närheten av figurant. Får vara försiktig där tills hon kommer över det helt! Det var som sagt några färdiga ekipage med också och det är kul att se hur duktig hundarna är och vad mycket rutin de har! De vet hur de ska lösa olika problem, nån som ligger högt eller är gömd osv.

Sedan hade vi planeringsmöte och det är mycket träning under våren , inte bara med gruppen utan vi måste träna själva också.Bla lydnaden ligger helt på oss själva. Orientering är också på schemat. Sen gäller att träna markering nu, varje dag, får väl vara lika envis som med skällandet. Tog tid att få henne att skälla men det har vi ju nytta av om det blir nån brukstävling. Blir faktiskt lite sugen på att tävla i sök, ska ta en sak i taget bara!!

Saknades idag gjorde Patrik med schäfertiken Morra, de får fastna på bild nästa gång!

Våra instruktörer heter Stina Eriksson, Karlskoga BHK och hjälpinstruktör Linda Bjord tel 070-13338666

Rädda påsken är räddad!

Ledig dag idag och den har gått åt till att leta boende till "Rädda påsken"-lägret. Vi får vara med om vi hittar eget boende, eftersom det är fullt på campingen.

Vi har ringt till husvagnar att hyra, kollat med kompisar som har husvagn. Djurtillåtet önskvärt, förstås. Husbilar, tom ett hotell! Sedan ringde jag till ordförande i Nynäshamn BHK och frågade om de kunde tänka sig att hyra ut klubbstugan. I em ringde den trevliga damen och sa att det var ok!

Tack, snälla Nynäshamns BHK! Ni har räddat påsken!

Känns konstigt att inte jag ska vara i stugan i påsk men det här året ska ju räddningsträningen prioriteras. Åker upp i mars en vecka istället och njuter av vårsolen på fjället.

Vi har också tagit vår vanliga runda på lediga dagar, till lådbilen och tillbaka. Idag var lådbilen borta, den har stått där i skogen hur länge som helst men nu var den borta. Vi letade runt i skogen men ingen lådbil. Det gäller ju att ha ett mål, så nu får vi väl hitta nåt nytt men lådbilen var lite charmig där den stod övergiven mitt i mörka skogen. Första gången Arwen såg den var hon mycket skeptisk, inte likt några andra träd eller stenar i hennes skog...

På bilden leker Arwen med sin flaska. Hon är "addicted" till den där flaskan. Man fyller på nerifrån med lite hundgodis och sedan måste hunden peta in snöret får att det ska ramla ut nåt. Hon håller på tills det tar slut och varje kväll plockar hon fram den och slänger i mitt knä;"Fyll på matte". Jag köpte den hos "Hundsystrarna" en butik på nätet med lite annorlunda och roliga prylar. Bakat bullar också, så nu ska det bli kall mjölk o nygräddad bulle!

Spårdag

Mona och Mille.



Mer stilla än så här kunde inte Mille vara!

Arwen passade på att träna balans på stock!

En liten klöv var allt jag hittade! Lexus vid spårslut.

Hm, perfekt ringning eller??Stopp blev det..

Arwen vid spårslut! Tvärnit även där!

Idag blev det en spårdag!

Räddningshundar ska inte bara kunna söka och klara svåra miljöer, de ska kunna spåra också och ha en bra lydnad. Taggad som jag är så tänkte jag att nu ska här spåras, det var nog ett par månader sen hundarna spårade senast. Arwen skulle få ett lätt spår och Lexus ett viltspår. Så sagt och gjort, upp med tuppen, ut i gryningen och la 3 spår. Mona med Mille ville också ha ett öppenklass spår och de behövde testa skott. Arwens spår blev ett apellspår som fick ligga ca 30 minuter. Sedan var det full fart, hon drog som en avlöning efter stigen, spårupptaget tog hon i luften. Fort gick det, alldeles för fort, första vinkeln sprang hon bara förbi, ojdå var tog spåret vägen, snurr snurr och trassel, ah där var det och så full fart igen. Tvärnit, nån doft av något slag passerade hennes nos. Över andra vinkeln men då hade hon tydligen kommit på att det kunde vara vinklar i spåret, så det blev bara en snurr och sen i full syra till slutet som jag gömt under lite granris. Hon var visst också rätt taggad..Min plan med dagens spår var att hon skulle få fria tyglar, inte hindra henne utan bara på skoj. Men det är bara att inse att ett par månaders avbrott i spårandet inte gör henne till en nybörjare! Så nu fortsätter vi där vi slutade med längre spår och längre liggtider och lite krav på ordning och reda.
Lexus fick ta sitt vid 15-tiden och det var inga problem. Han vallar viltspåren så det blir en del "busktagning" där med. Personspåren tar han mer rakt. Sen var det Milles tur, han är en am.cocker på 2,5 år som är riktigt duktig på spår. Uthållig, koncentrerad och med ett perfekt tempo. Han har klarat anlagsprovet så nu skulle vi testa återgången och framför allt skottet.
Det gick på räls fram till återgången där han spårade ut i återgången och sen fortsatte han. Var är spåret?? Mycket snurrande men vi fick till slut hjälpa honom på rätt väg och så kom då skottet, inga problem, tog upp spåret direkt och spårade fram till slutet. Så glad han blev, hela hunden viftade. För en sketen rådjursklöv! Behövs ingen platt-tv här för att bli lycklig! Det blev bara suddiga kort, inte kunde han vara stilla så länge! Vill ha en sån där dyr "fartkamera"!!Undrar vad det är med de här amerikarna, de är för jäkligt duktiga att spåra! Lite träning på "vrångvinkeln" så kommer det här att gå bra. Glad matte för skotten var det i alla fall!!
Just nu är det trötta hundar som ligger framför brasan och sover!

Eftertanke

Nu har jag väl landat i det här med att vi tog oss in! Sen hade jag tänkt offra påsken till förmån för "Rädda Påsken" 4 dagars träningsläger. Men det var visst redan fullt så då blir det väl som vanligt, skidåkning i Klövsjö! Lite synd, det hade varit roligt.
Arwen är totalt oberörd av gratulationerna, men tycker förstås att det är kul att få uppmärksamhet, mer av den varan! Skitigare hund som efter provet har jag aldrig haft! Tänk dom som jobbar där varje dag! Behövde Yes för att få bort allt! Men det bryr sej hon inte heller om, duschar mest varje dag eftersom det är så kasst väder! Härligt med minusgrader det betyder rena och torra hundar! Inte plusgrader på vintern...
Anmälde mej till en tävlingslydnadskurs igår, lika bra så man har piskan på ryggen! Arwen har ju C-höfter och jag har fått förhandsgodkännande av Kasström men vill ha det på papper innan jag riktigt vågar tro på det! Inga pålagringar, godkänd inom vinkel men tydligen var inte passformen helt ok. Hans berömda ägg i en äggkopp, ni vet!
Ska röntga om henne för säkerhets skull men det måste gå 6 månader emellan.
Idag har vi jobbat, hundarna är med mej på jobbet, och snart är det dags för dagens promenad. Det går inte att leka i trädgården heller för gräsmattan blir helt söndertrampad i det här vädret! Och gräsmatta vill jag ha..
Då får det bli lek i skogen istället. Vi brukar stanna till i Villingsberg och ta deras 2,5 km spår ibland. I går gjorde vi det och vilka race det blir! Lagom lunchpromenad. Måste ta tag i det här med "rullträning" också. Ska skaffa röda bitar gummislang, är dom färgblinda eller inte? Törs inte chansa, så det blir röda!
Började ju med skallträning och hon kom igång bra med skallet men så tyckte vår instruktör Stina är hon är en typisk rullhund, så jag ska byta. Arwen vill gärna tala om för mej att hon hittat något, kommer till mej o gnäller och springer tillbaka. Så hon har ett medfött rullhundsbeteende!
Tydligen typiskt schäfer! Dags för promenad!

Inträdesprov

Hej till dej som läser detta och välkommen till min blogg!

Jag tänker skriva om min och Arwens väg, säkert krokig och kanske tom en återvändsväg, till förhoppningsvis räddningshund.

Just idag känns det bra, vi har precis klarat inträdesprovet, ett nålsöga som man måste igenom för att kunna beträda den här vägen!

Vi har tränat ett halvår ungefär men oron idag var stor i alla fall. Klarar man sig inte så får man ingen ny chans och hundar är levande varelser och kan ha en dålig dag!

Arwen har en egenhet att inte kampa med främmande människor. Hon kampar glatt med oss i familjen och kan vara nog så tuff när det gäller att vakta sina leksaker. Men hon är mycket glad i människor och tillgänglig så det här är lite svårt att förstå. Till slut blev jag så förtvivlad av att se hur hon gick ner sig i figurantarbetet och nästan slutade söka! Då ringde jag till en kompis,Inger Jacobson räddningshundsinstuktör, och undrade:Måste hon kampa, det här går inte. Nej, sa Inger, ge godis och klappa henne lugnt så kan man träna kamp i andra situationer! Vi hann träna så några gånger innan provet och hon fick snabbt tillbaka sitt sök och figurantintresse! Tack Inger!!

Tyvärr så klarade två av våra kamrater inte provet pga skottberördhet, känns som lite smolk i glädjebägaren. Hoppas ni kan vara med o träna ändå!