söndag 31 maj 2009

Mors dag!!

Felicia har fixat hundvattenskålen. Nu är den tom och kan användas till trumma!!

Kiara blev så lycklig när vi kom, så hon hoppade in i bilen och hälsade på Arwen! Hon ler ju!

Vi är ju löfte om nåt roligt!


Ibland måste man ställa sig frågan vad man avstår för att fixa räddningsträningen! Vad är viktigt egentligen...

Jag sa att nån Morsdag kan vi inte fira för jag ska träna hund hela dagen men efter att ha funderat ett tag så blev det en kompromiss, träning till 14 och sedan middag med barnen.

Idag var det Morgans grop igen, vi behöver träna i ruin hur mycket som helst, men då får vi åka till Örebro. Är det nån som vet om det finns någon byggavfallsdumpning i Kristinehamn?
Idag gick träningen riktigt bra, snacka om ups and downs!! Hon kliver omkring i ruinmassorna och tar även initiativ att hitta vägar, tjuter ibland av frustration men det är betydligt mindre. Men vägen till att vara oberörd och skutta fram obehindrat, dit är det långt. Men hon tycks ju välja att ta en bit i taget! Hon fick även ett par figgar i utkanten av området och när det blir för tufft, att leta väg och klättra och hålla rullen då släpper hon rullen. Sen går hon gärna tillbaka på påviset. Belöningen vill hon ha. Hon tappade rullen ett par gånger men vände själv och hämtade den, så ignoreravarianten har fungerat på henne. Hon är tydlig i vindmarkeringar, det syns när hon har figge i näsan, öronen bakåt, ler och så går svansen. Kan verka lite gulligt men det är ju samtidigt hennes svaghet, att redan där visar hon sin underkastelse för figgen och säger"nu har jag hittat dej men jag är jättesnäll och försiktig".
Men jag är nöjd med henne idag, hämtar rullen och anstränger sig för att få tag i den, lämnar av hos mej och visar gärna var figgen är gömd. Detta trots årets varmaste dag !!


Vi badade hundar på vägen hem och Arwen fräste mest åt Kiara när hon kom i närheten av hennes pinne! Ordentligt blöta blev de i alla fall!!

Det var skönt att komma hem och ha sina barn omkring sej en stund, grilla lite och busa med Felicia!

torsdag 28 maj 2009

Dirigeringsträning

Sagt och gjort! Vi bokade en lektion i dirigeringsträning hos Annika Stensson, retriever jaktkunnig!

Jag tycker att den sortens dirigering stämmer med den sorts dirigering som räddningshundar behöver. Vi fick tips om stoppsignal, linjetag, åt sidorna och Ut!!.

Vi testade våra damer som snabbt som 17 genomskådade träningen, både med stopp och linjetaget men nu ska det ju tränas i andra miljöer också och då kanske det inte blir lika lätt. Kul var det, så kul att kameran blev bortglömd i bilen som vanligt. Bra att ha lite att träna på under sommaren . All träning var med mycket motivation och belöning, Arwen går ju igång på bollar så det var hennes grej och Kiara på köttbullar!!

Tack Annika, det var jätteroligt och lärorikt!

söndag 24 maj 2009

Träning i Hagfors igen

Vi åkte hemifrån kl.8.00 och kom hem 18 nåt. Hungrig som bara den, måste lära mej att ta med mer matsäck!
Först var vi vid nåt gammalt militärt område där det fanns skyttevärn, gångar under marken, höga torn osv. Önskan från gruppen var att träna låga figgar, så då gjorde vi det. Arwen fick sina låga gömda figgar ,men det måste ju gå att sticka upp en rulle nånstans.
Vi börjar värma upp Arwen med lite finsk dans och nu är det kamp som belöning och det funkar bra, hon är pigg och sliter och drar, sista vändan får hon godis i burk!
Första bunkern går bra men andra bunkern var hon ofokuserad, tog rullen men släppte den, luktade runt lite och kissade. Jag har börjat med att inte agera när hon släpper rullen, figgen får leka död och jag ignorerar henne. Till slut blir hon frustrerad när inget händer, och inser väl i djupet av sin lilla hjärna att jag måste ge matte rullen för att få belöning. Operant inlärning, något jag är skeptisk till i andra situationer men bra ibland!. Sedan får hon hitta en hög figge på ett tak och provar att kampa med honom. Inte nåt vidare engagement men hon går inte ner sig som förut. Tigger godis..
Sedan en figge i skogen som hon vindmarkerar snyggt, hämtar rullen och springer till mej. Alltid lika häftigt när hon kommer och jag inte vet var figgen är.
På påvis drog hon omkull mej och blev lite konfunderad när jag låg där i slyn, hon vill ju fram fort! Trots att hon, enligt vissa, inte har nåt figurantintresse.
Jag tror att alla hundar vill ha sin belöning, det är inte figgen i sej som är intressant, utan den belöning det innebär att hitta nån. En hund som kampar med figgen med en boll , det är tydligen det optimala, men släpper du bollen, kampdutten eller vad det är så släpper många av de hundarna också figgen, Arwen är kvar så länge godis bjuds, tub blir länge, korvbit snabbt!
Sedan fick hon söka i mörker i en sån där underjordisk gång. Hon sprang igenom, 3 mm från figgen, ut på taket och markerade vid lufthålet. Piper och låter av frustration så jag får ropa in henne och skicka henne igen. Då hittar hon figgen, tar rullen men sen nosar hon och luktar på figgen i ansiktet först, med rullen i munnen, sen springer hon ut till mej! Jag satt också figge därinne och de hundarna kollade också av mej noga innan skall! Kan var lagom trevligt med de där skäggiga sakerna med slem på...inga namn!! Men man måste ju använda sin nos och kolla när man inget ser!!
Sen tränade vi rasmassor med ett par figgar, hon tar rullen även där nu, men andra gången släpper hon den för tidigt. Ignorerar henne en stund, så tar hon den och kommer till mej. Det är tufft för henne i den miljön, att ta sig fram, ha rulle i munnen, pipa lite och så hässja! Men det går bättre och bättre.
Sen skar sig en av deltagarna rätt illa så vi fick användning för våra förstahjälpen kit. Vid skrivandets stund vet vi inte om det blev några stygn ,eller inte. Konstigt att det inte händer mer, med armeringsjärn som sticker ut överallt, glas, spikar osv.
Sedan lite mer finsk dans och kamp och sedan ner bland stenblocken och springa(!) omkring med Liam en stund. Få lite godis och klättra omkring. Inte lika mycket pip och skrik och hon tar sig fram ganska lätt nu.
Vid det laget är jyckarna rätt trötta och Arwen somnar så fort bilen börjar rulla men så stannar vi vid en sjö och Arwen och Liam får jaga vattendammis. Då är man pigg igen och far omkring i vattnet som ett jehu!! Simmar och leker och hoppar från bryggan. Härlig avslutning på en bra träningsdag! Tack mina träningskamrater!!

torsdag 21 maj 2009

Klövjeväskan!

Idag blev det långpromenad, milspåret med klövjeväska! Måste ju träna inför fjällturen..
Nu har vi hälften kvar!! Lexus gillar inte att sitta med väskan så han lägger sig snabbt ner. Då hänger Arwen på förstås!

Vi stretar på!


Lite vila..

Rätt stolt med min nya "Laika"..


Så var det Arwens tur, hon fick gå med väskan i 2 km..Lite svårt med balansen till att börja med!

Trots väskan är Arwen alltför alert på rådjuren som fanns i närheten. Tur att det ska vara koppel så här års..

Sen var det gott med ett ben. Arwen ligger i sin upphöjda bädd i köket, favoritställe, koll på allt!. Jag bakade bullar...

tisdag 19 maj 2009

Mer bilder från söndagsträningen!!

Råttan Arwen söker i ruin, en praktisk lösning, man går ut på ett klippblock och släpper ner rullen till matte. Då går det fortare att komma tillbaks till figgen!!Inlärning av tunnel, kolla mina fötter! Jag fick hjälp av harpraliner, Arwens favoritgodis, som låg i tunneln.



Här kommer jag! Det var väl inget svårt...Aj fan, den rör på sej, måste hålla emot..

Den där rörde på sej också, men det var lite lättare..

Slappargänget..
Hur nöjd får man vara på en skala? 12 kanske?


söndag 17 maj 2009

Morgans grop

Arwen tar igen sig på Örebro BHK, vi avslutade dagen med IPO-R banan! Nu kan vi tunneln och skrammelgolv, hoppa upp på bord och gungbrädan i koppel! Sen tar vi resten nästa gång...
Så härligt att alla vilar och flocken är samlad! Trött men nöjd!

Avslappning a la Ninjo!


Viggo är alltid alert men inte alltid husse!!

Totalavslappnad Liam men där är det matte som alltid är alert! Det var förstås hon som drog iväg med oss till ipo-banan!




Träning hela dagen i Morgans grop tillsammans med Örebro-gänget. Det var jättekul men svårt. Ett så ordentligt ruinområde med rasmassor har vi aldrig varit i men det var nyttigt. Arwen skriker och låter som om hon fått en kniv i sej men så säger nån: "Det är schäfern va?" då är det visst som det ska vara. Arwen gillar inte avgrunder men idag lärde hon sig 2 nyttiga saker;
1. Att man kan välja väg, ta sig runt och prova egna vägar innan man tjuter på hjälp.
2. Att det faktiskt går att hoppa ner på saker, man behöver inte töja sig nerför en avgrund.,,däremot hoppar hon utan vidare 1,5 m upp på saker...
Alltså lärde hon sig nåt bra, tog sig fram till människor som ropade på henne och hängde på Kiara som tar sig fram som om hon har luftkuddar under fötterna och var fågel i sitt förra liv!
Jaha och så går det som det brukar när vi kört hitta övningar, vi skulle inte kräva markeringar på våra hundar i den tuffa miljön, då tycker Arwen att det är kanon för då får man belöning direkt av figgen och behöver inte hämta nån jävla slang till matte först! Alltså några vändor finsk dans så hon blir påmind och då går det genast bättre, särskilt om matte kommer ihåg att vända sig bort när hon tar slangen. Varför fortsatte vi inte med skallmarkeringar för!! Figgen är livet, resten skiter hon i!! Men, idag kampade hon med en ny,okänd, figge som belöning och tjöt för att få komma dit och leka igen!! Vem begriper det? Inte jag i alla fall!!
Idag fick vi våra protokoll och det var bättre än jag trodde! Nu gick provet bättre än jag trodde, så det kanske hör ihop på nåt sätt! Jag var rätt säker på att vi skulle få nåt nedslag på lydnaden för jag hade tänkt skicka Arwen på sådana där snygga slalomsök men hon drog rätt ut, 90° fel och då försökte jag ropa tillbaka henne. Hon struntade blankt i det utan tog sin figge istället som hon fått i näsan. Sen gjorde jag likadant igen och hon sprang snyggt efter mitt direktiv-i 2 meter-sen drog hon åt ett annat håll, Där fanns nästa figge. Hon lyder inte när hon fått vittring på figge, måste vi ju också träna på!!Kommer ut på hemsidan när Anna-Karin redigerat färdigt!

torsdag 14 maj 2009

Ok för höfterna!

Idag släppte ännu en kvarnsten! Vet. Kasström har skickat in svar, att han släpper Arwen till tjänstehund räddning, trots C!! Utan förbehåll dessutom! Gissa vad skönt att det är klart.
Dessutom har vi tränat kamp en hel del och försökt få henne att förstå att det är ok att kampa med andra människor än oss. Idag körde vi budföring med Arwen och jag sa inget till mottagaren utan lämnade en boll på snöre. "Kampa med henne som belöning" och det gjorde hon! Som 17 dessutom, släppte inte, morrade lite och ryckte och drog! Stannade hos personen för att få leka mera!! Sen fick en annan träningsvillig också köra jaktkamp med bollen och samma sak. Vågar inte tro att det är sant, men det dröjer innan jag törs föra in det i räddningen. Men det kommer att funka, skulle vara bra om hon går igång som idag, då blir det mera sprutt på henne!! En bra hunddag. Lexus drog som en avlöning på sin budföring och går bra på hoppet och krypet också. Stackarn, han blir lite åsidosatt nu, och det talar han om!! Allt handlar om Arwen....tycker Lexus. Vi skulle tacka Karl-Erik för hjälpen med honom när vi varit på läger och då köpa whiskey, "Cragganmore" förstås ,men det fanns inte på systemet här, så det fick bli en annan sort! Synd! Heter man som fin whiskey så gör man!

söndag 10 maj 2009

Delprov 1 över!!!

Varför utsätter man sig för detta med prov överhuvudtaget? Jo,för att det är så rolig träning att man vill inget högre än att fortsätta träna!!
Alltså var det dags för delprov 1 idag. Mina farhågor var Arwens markeringar eftersom vi fick byta från skall till rulle och haft alldeles för kort tid att träna.
Provet var indelat i 2 omgångar, alltså fick man vara nervös 2 gånger.
Del 1 var nere i grottan vid Kilsta. Först skulle de söka av ett område med flera rum och sedan in i några smala gruvtarmar där det var kolmörkt. I en av tarmarna satt en figge och Arwen kom glatt ut och lämnade av rullen i min hand och visade tillbaks till figgen. Vi sökte av färdigt med några tomskick och då var det bra speed på henne. Sedan skulle de passera hundar och bli provocerade men hon kollar lite men inget mer. Sedan var det koppelsök i ett avgränsat område. Arwen fick sniff direkt på figgen så det var bara att följa med. En dold figge i en låda var det, som inte vållade några problem. Domaren tyckte att vi tränat för lite på koppelsök och det har han rätt i, det fick vi alla påbackning på. Roligare med frisök...

Sedan var det dags för del 2. Alla hundar skulle vara uppbunda nära varandra och vara lugna och det var nog alla, tror jag. Arwen är inte den som lägger sig ner och sover direkt, alldeles för nyfiken för det, men hon är tyst och sitter still i alla fall. Under tiden fick vi gå igenom ytsöksområdet. Det började med sök i en stor plåtlada med en cementblandare med skräp i som gick. Rejält buller alltså. Då reagerade Arwen och var ordentligt berörd av att gå in i ladan. Hon var nog hälften så hög och jag tänkte: Jaha, det var det! Men hon gick in och började söka och hittade figgen rätt snabbt, kom med rullen och glatt iväg på påvis. Hon kom över det snabbt men sedan var hon lite försiktig på resten av söket, drog inte iväg som hon brukar utan höll sig rätt nära mej. Å andra sidan hittade hon alla figgar på 5 minuter så resten av tiden var tomsök. Vi har aldrig tränat på sök i bullrig miljö så jag blev förvånad, har aldrig sett henne berörd av ljud.
2 skott under sök var det också och det brydde hon sig inte om. Figgen i ladan var svår, flera hundar behövde mycket hjälp för att hitta figgen, så att Arwen kunde jobba så bra fast hon var berörd av ljudet imponerade på mej. Helt klart något vi måste träna på speciellt som hon var påverkad efteråt. Vi fick gå in igen i ladan med oljudet på och hon jobbade som 17 fast matte klantade sig och ställde sej mitt i rummet istället för att skicka henne i hela rummet. Jag var nervös och gjorde en massa tabbar. Konstigt att hundarna fixar så mycket egentligen! Det som gick bra var markeringarna, en släppte hon men det var nog lite mitt fel, kallade in henne i fel läge. Resten var avlämningar i min hand. Där ser man!!
Nervös väntan på domarutlåtande, men vi fick godkänt med förbehåll att träna buller!! Puh, säger jag bara. Grattis till resten av gänget som också klarade sig!!

lördag 9 maj 2009

Polishögskolans dag

En härlig morgonpromenad i ett nyduschat Stockholm, vi gick genom ett koloniområde och det luktade så gott av jord, magnolia och nyutslagen hägg! Fast Lexus kollade andra dofter...
Först kom polishelikoptern och det var den Matteus har väntat på i flera dagar. Oj vad blåste när den landade.

Sen tände de på en bil...


sedan fick M kolla inne i helikoptern och det var spännande



dresskod för hundar som besökte Polishögskolans dag..men Lexus slapp!


Lexus och jag letade efter lektionssalarna där man utbildar hundar till polis men de fanns inga sådana. Däremot ett gäng duktiga hundar som hjälper polisen att spåra och en massa annat. Det är nog tur att det är människor som är poliser...
Mest imponerade en nerklippt springer spaniel som är vapensökhund. Vilken energi och glädje i söket!

Åka polisbil fick man..

Kolla polisbåten

Mina pojkar..

Visst skulle Anders göra sig som hundförare men morsan har väl inget att säga till om som vanligt..

Snyggt ekipage

Titta jag flyger...

Honnör, fick låna Anders mössa

Känner mej rätt liten bredvid min lille son!
En rolig dag, välplanerad, många scenarier, mycket för barn, trevlig stämning och otroligt mycket folk. Kul att få se vad de håller på med på dagarna och få lära sig lite om NI, kriminalteknik, sjöpolisen etc etc.


onsdag 6 maj 2009

Fler bilder från Väddö

"Finsk dans"

Ålänningarna tittade på mej med stora ögon, "Det där är ju vanlig markeringsträning"...Just det...



Arwen har hämtat rulle...


Avlämning runt matte...


Mysig bild, vid kommandot "visa" slickar Arwen sig om munnen


Äntligen iväg, sån fart hon har...


Ordergivning, ser ni att jag har "Ulla-Bella" med....


Områdena ska ritas av på kartan...


Gruppen väntar med spänning, vad har hänt och vad får jag för område tro...


Avritning av området på den egna kartan...


Återsamling efter att ha hittat alla "dementa"..


Intressant instruktion av Karin i bästa rullträning. Hon fick mej att äntligen förstå....
inte bara hur utan också att det tar tid...
Kolla in Kiara posen...











söndag 3 maj 2009

Väddöläger!!

Det fanns några schäfrar, sen var det olika raser!


Jag har problem med överföring av bilder på mina nya dator men här är först en bild på alla hundar och förare som var med.
Sen är det en stilstudie på "finsk dans", figgen har väl kastats sej på marken nånstans bland ormarna!! Startsnabb är hon i alla fall, min lilla råtta!!


Att skriva just nu, nyss hemkommen, full av upplevelser, kanske inte är det rätta. MEN, det har varit så jäkla roligt!! Olika hundraser, folk från hela Sverige och Åland. Lavinhundar, sjöräddning och allt däremellan. Nybörjare och fullt utbildade hundar i en enda röra. Så mycket kunnigt folk, att få så mycket bra tips och råd, hjälp med problem och faktiskt kunna bidra lite själv också var helt fantastiskt!!
Inga ömma tår, ingen prestige, inget skryt utan alla jobbade mot samma mål, att hitta försvunna personer. Tekniken är utifrån MSO och vi fick lära oss jobba efter det.
När vi kom på fredagen fanns det 3 stationer som vi gick runt på. Nr 1 för oss var ett område som skulle sökas igenom. Arwen fick beröm för att hon sökte ut så bra på tomslag, kom tillbaka och drog iväg på riktigt snygga raka skick. Inte ett dugg rädd att lämna mej eller så. Vi skulle också söka igenom en byggnad, mörkt var det där inne och Arwen fick snabbt korn på nåt i en låda, först under men sen upp för att komma ner till figgen. En annan figge låg i skogen och det var en baggis. Skönt med beröm!! Och att hon inte ett dugg bryr sig om att det är nya figgar, för henne helt okända personer, hon blir lika glad vem hon än hittar!!
Station 2 var en patrullstig med föremål utlagda som vi inte brydde oss så mycket om, hon markerade nån kepa, overall osv men valde att ignorera. Där var också en figge och det är en skön känsla när hon kommer ångande i skogen med en rulle i munnen och jag har ingen aning om var figgen är, men påvis är Arwens bonus så det missade hon inte!! Station 3 var en patrullstig vid strandkanten med förmål som vi också där ignorerade, men så hittade hon en figge ute i vattnet. Kul, sa Arwen och sprang dit, tog rullen men släppte den direkt, blöta tassar är härligt och så kan man ju passa på att dricka lite och kolla på gässen som flöt i närheten. Sen tänkte hon nog hämta rullen som låg på botten men efter några försök struntade hon i det. Doppa huvudet var lite läskigt!
Dag 2 bestod i en massa sök av alla slag, vi fick välja vad vi ville träna på och så hjälpa varandra. Vi körde lätta sökövningar och så markeringsträning, "finska dansen" gillar Arwen skarpt. Det är inte jänka men figgen får bra kondition ändå!
Då hade vi också sökområden som vi skulle ta enligt mso med figgar utlagda. Där var huggormar överallt, har aldrig sett så många på en dag, svarta saker som slingrade lite här och där. Jag gillar inte huggormar där mina hundar är så det blev också en träning. Att skicka Arwen ut på sök med pigg röst, när man höll andan och hoppades på guds försyn! Rätt skönt att stoppa in henne i bilen för hemfärd,utan bett. Det var ingen hund som blev biten, vilket är nästan konstigt!
Dag 3 var en tillämpad övning, fm var vi ute och letade ensamma i varsin ruta med karta o kompass, på em figgade vi åt andra gänget! Vi fick ett scenario med dementa pensionärer som försvunnit när deras buss börjat brinna. Jag gick mitt område och hade Arwen mest i koppel men släppte henne när hon markerade nåt. Vi letade runt hus och kontainrar extra noga men alldeles i slutet av området, under en gran, låg vår tant Agda. Då hade Arwen sökt och jobbat i en halvtimme, ibland ser hon ut som hon bara promenerar men när hon fick figgen i näsan så syntes det direkt och när hon väl är framme så går svansen och halva bakkroppen på henne! Jättekul och lärorikt! De fel man gör på övning gör ju inte så mycket, men man har lärt sig nåt, så i skarpt läge gör man inte om felen. Nöjd med Arwen, fortfarande lite okoncentrerad men betydligt bättre än i söndags, 75% verkar återställt i hårddisken på henne!
Jag och JoAnne samåkte med våra flickor, ja Ninjo var med också, och Kiara fick mycket uppmärksamhet. En samojed som är trevlig, glad, positiv och sååå duktig! Kiara har nog huvudet högt i flera dagar!! Kul!
Tusen tack till er som ordande lägret!!