torsdag 2 juli 2009

Skogssök på Frösön!


Det var så vackert där jag satt och väntade som figge. Spröda linneor växte överallt! Sen kom Dexi och skällde ut mej! Nybliven godkänd räddningshund med rek RI- styrkan!!Grattis!
Och här ligger Fräkk, rutinerad ringräv efter att ha sprungit och letat folk i hettan!

Nu har man åkt 22 mil ,till min gamla svampskog, för att lyckas med ETT skick!!
Jo, precis så var det! Jag skickade ut Arwen på första söket och hade beställt en figge i varje hörn. Hon springer ut hur snyggt som helst, hämtar rulle och ut på påvis. Å vad bra , tänkte jag och skicker henne ut till höger. Då springer hon en bit, börjar snurra, hittar ett spår, vallningsspår!, och håller på så. Dessutom haltar hon, gjorde illa en trampdyna på en fjälltur, så jag tänkte att hon vill inte för det gör ont. Skickade henne på en lättare figge till vänster igen, som hon tog perfekt, sedan bröt jag. Men sen gjorde de andra hundarna likadant, rutinerade sökhundar, snyggt ur till vänster, men sen sprang de planlöst omkring, kollade av hundarna i bilarna och spårade, precis som Arwen. Hm, då var det nog inte hältan eller en dålig dag utan det var för svårt. Luften stod alldeles stilla, inte ens asplöven rörde på sej, det var åskkvavt! Instruktören Maria sa att när det blir för svårt så söker de upp det som är lättare, alltså att spåra för nåt måste man ju göra!! Det här gänget använde sej av ljud när de behövde hjälp, bankade på träden, jag vägrade!

Så då plockade jag ut Arwen igen efter att ha varit figge åt 10-åriga Fräkk som är en riktig sökräv! Han fick man banka i träden för, fixade det inte annars, och han stack till andra sidan vägen och markerade figge i andra gruppens sökruta!


Arwen tog första figgen bra efter trädbankning, sedan slog det slint i huvudet på henne!!

Det skälldes i bilar, jo det var mest schäfrar, en flat och en weaten terrier, resten riktiga hundar!! det skälldes på figgar och en figge hade en röst som trängde igenom allt! dessutom kom ett plan in för landning! Efter att ha kallat in henne 2 ggr, hon tänkte dra till andra sökrutan på andra sidan, bara stannade hon, spände upp öronen och bara lyssnade. Vad är det här? En kakafoni av ljud! Inte fick man dra dit det uppenbarligen fanns figgar i massor och ingen vind så nu lägger jag av!!! Men sen fick hon en flyende figge som avslutning och det är ju alltid kul! Enda trösten var väl att det inte bara var Arwen som hade problem. Det var kul ändå, trevligt folk, lite annat tänk, träffade tom gamla bekanta. Jag kom hem 00.30, fikat och eftersnacket tog lite tid. Lexus fick också komma ut och leka lite, han är också halt, har en spricka i en trampdyna!
Vi ska träna mer med det gänget i sommar!

2 kommentarer:

  1. ....och ut ur skogen kommer... DEN ANNIKA!! Gissa om jag blev överraskad... varmt och glatt överraskad!!
    "Annika sjukgymnast"!?!
    Sååå mysigt att få träffa dig igen. Det är många år sedan sist, mycket har hänt på vägen... minns dig med stor värme!
    Tänk vad världen är liten ändå... ;o)

    SvaraRadera
  2. Ja, då hade vi en annan relation, min som yrkesmänniska och du som mamma! Härligt att träffas igen, nu med ett annat, gemensamt intresse, hundar!!Men att känslan fanns kvar, den där varma, trygga, var helt underbart!
    Sommarens bästa överraksning!
    /Annika

    SvaraRadera